Bedömningen genomförs i grund och botten för individuella aktiviteter och den relaterar till en arbetsdag . Om lasternas vikt och/eller arbetsställningen förändras under genomförandet av en enskild aktivitet måste genomsnittsvärden beräknas. Om det uppstår ett antal manuella hanteringsuppgifter med moment som skiljer sig avsevärt från varandra inom den allmänna aktiviteten måste de bedömas och dokumenteras separat.

Följande 3 steg är nödvändiga för bedömningen:
1. Bestämning av tidspoäng,
2. Bestämning av poäng för nyckelmomenten och
3. Utvärdering.

Vid fastställande av poängen är det tillåtet att bilda delsteg (interpolation). En frekvens på 40 ger exempelvis ett tidspoäng på 3.

Nyckelmomentmetodens kalkylblad för aktiviteter som involverar dra, skjuta kan laddas ned här:

 Interaktivt KIM-kalkylblad för aktiviteter som involverar att dra, skjuta (File, 692 kB)
Detta interaktiva kalkylblad gör det möjligt att fylla i formuläret på en dator och att automatiskt beräkna aktivitetens riskpoäng. Resultatet kan sparas på datorn.

Fler praktiska dokument med hänsyn till denna metod:

 Utskrivbart KIM-kalkylblad för aktiviteter som involverar att dra, skjuta (File, 257 kB)
Detta kalkylblad är avsett att användas utan dator för bedömning med papper och penna.

 Kort lektion med exempel och svar på vanliga frågor (File, 1968 kB)
Denna korta lektion innehåller praktisk information för användning av KIM i praktiken, den har exempel på bedömningar och ger svar på vanliga frågor.

Försiktighet!
Denna procedur tjänar som en orienteringsbedömning av arbetsvillkoren när arbetaren drar och skjuter laster. Trots detta är det absolut nödvändigt att ha goda kunskaper om den manuella hantering som ska bedömas vid fastställande av tidspoängen, bedömningspoäng för massa, noggrannhet i placeringen, hastighet, arbetsställning och arbetsvillkor. Om man inte besitter denna kunskap är det inte möjligt att göra en bedömning. Grova uppskattningar eller antaganden leder till felaktiga resultat.

Steg 1: Bestämning av tidspoäng

Tidspoängen fastställs, med hänsyn till tabellen, separat för drag- och skjutmoment över korta avstånd med frekventa stopp och drag- och skjutmoment över längre avstånd:

• Vid arbeten som innefattar att dra och skjuta lasten korta sträckor med frekventa stopp ligger frekvensen till grund för bedömningen.
  
• Vid arbeten som innefattar att dra och skjuta lasten längre sträckor ligger den totala sträckan till grund för bedömningen.
  

Gränsvärdet för det individuella avståndet på 5 meter ska betraktas som ett grovt riktmärke. Om du har några frågor bör du fatta ett beslut om vilka kriterier som uppstår oftast: starter och stopp eller längre dragmoment.

Steg 2: Fastställande av bedömningspoäng för massan, noggrannhet i placeringen, arbetsställning och arbetsförhållanden

2.1 Massa som ska förflyttas

Bestämningen genomförs med hänsyn till tabellen, med beaktande av den massa som ska förflyttas (vikten eller transportmedel plus last) och transportmedlets egenskaper (industritruck, hjälpmedel). Ofta används dragstångslösa vagnar med rullhjul. Det görs skillnad mellan (styrbara) styrande rullhjul och (icke styrbara) fasta rullhjul.
Om olika laster hanteras under en viss enskild aktivitet som ska bedömas, kan ett genomsnittsvärde sammanställas. Om man önskar en jämförelse kan man också använda toppbelastningsvärden. I så fall måste man utgå ifrån den lägre frekvensen för dessa toppar, och absolut inte den totala frekvensen.

2.2 Noggrannhet vid placering och rörelsehastighet

Bestämningen utförs med hänsyn till tabellen. Hastigheten ”snabbt” motsvarar normal gång. Om det vid särskilda fall handlar om tydligt högre hastigheter kan tabellen utökas efter behov och kan man ge poäng 4 eller 8. Interpolationer är tillåtna.

2.3 Arbetsställning

Bedömningspoäng för arbetsställningen bestäms med hänsyn till piktogrammen i tabellen. De karakteristiska arbetsställningarna vid hantering av laster måste användas för den individuella aktiviteten. Om arbetaren intar olika arbetsställningar kan ett genomsnittsvärde beräknas av arbetsställningspoängen för den manuella hanteringen som bedöms.

2.4 Arbetsförhållanden

När bedömningspoängen för arbetsförhållandena avgörs måste man använda de arbetsförhållanden som råder den större delen av tiden. Tillfälliga obehag som inte påverkar säkerheten tas inte i beaktande.

Steg 3: Utvärdering

Varje arbetsuppgift utvärderas med hänsyn till en aktivitetsrelaterad riskpoäng (beräknas genom addition av nyckelmomentens bedömningspoäng och multiplicering med tidsbedömningspoängen). Om uppgiften utförs av kvinnor multipliceras bedömningspoängen med en faktor på 1,3. På så sätt tar man i beaktande att kvinnor i regel har en kapacitet på omkring 2/3 av mäns kapacitet.

• Till grund för utvärderingen ligger sannolikheten för personskador. Skadans natur och nivå definieras inte i detalj. Hänsyn tas till biomekaniska och fysiologiska åtgärdsmekanismer kombinerat med dosmodeller. Man antar att den interna påfrestningen på muskel- och skelettsystemet i avgörande grad beror på de fysiska krafter som arbetaren utsätts för. Dessa fysiska krafter avgörs av vikten på det föremål som ska flyttas, accelerationsvärdena och golvets friktion. Ogynnsamma arbetsställningar och ökad belastningstid och/eller frekvens ökar den interna belastningen.
  Anvisningarna i den grå rutan på sida 2 i formuläret måste följas.
  
• Sammanlagda utvärderingar är svåra vid ett antal manuella hanteringsuppgifter eftersom informationen i denna orienteringsanalys inte täcker dessa områden. De kräver i regel mer omfattande metoder för riskbedömning.
  
• Slutsatser som kan dras om utformningsbehov
  Denna riskbedömning ger uppenbara tecken på utformningsbehov och tillvägagångssätt. Enkelt uttryckt måste orsaker till höga bedömningspoäng undanröjas. Dessa är i synnerhet:
  
  
  
  • vid tidspoäng, organisationens regleringar,
    
  • vid höga masspoäng, minskning av lastens vikt eller användning av lämpliga industritruckar,
    
  • vid höga poäng för rörelsehastighet och noggrannhet i placering, användning av hjulskenor och stoppblock eller minskning av arbetsbelastningen, och
    
  • vid höga poäng för arbetsställningen, förbättrad utformning av arbetsplatsen.
    
  • Arbetsförhållandena ska alltid vara "goda".